Vad finns för olika begravningsalternativ?
Man kan välja en gravsättning av kista eller kremering. Efter kremeringen kan sedan urnan med aska t ex gravsättas i en grav, minneslund eller askgravplats. Man kan även välja att sprida askan på en annan plats än begravningsplatsen.
Om den avlidne inte har meddelat hur han eller hon vill bli begravd, så är det de närmast anhöriga som måste ta ett beslut om hur man ska göra. Nedan följer information om de vanligaste alternativen.
Gravsättning av kista (jordbegravning)
En gravsättning av en kista kan ske i en jordgrav med plats för en eller flera kistor. Ibland använder man en grav som redan används, t ex en familjegrav eller en grav med tidigare avliden maka eller make.
Ett annat gravalternativ som inte är speciellt vanligt i Sverige är att den avlidne begravs i en gravkammare. Det finns gravkammare för en eller flera kistor som ofta delas av en familj. En gravkammare är ett luftrum som ofta är beläget under jord. I kammaren, som kan vara en betonglåda med lock, ställs kistorna in alltefter dödsfall i släkten inträffar.
Kremering
I Sverige är det vanligast att man väljer kremering och 2012 valde ca 78% kremering. I en internationell jämförelse är det en relativt hög siffra. De flesta europeiska länderna ligger betydligt lägre. Statistik för kremeringar i Sverige och Norden finns tillgänglig hos SKKF (Sveriges Kyrkogårds- och Krematorieförbund).
Vid en kremering läggs den avlidne i en kista och förs sedan in i en kremeringsugn. Kroppen förbränns då till aska. Ifrån askan tas sedan eventuella metallföremål som varit inopererade i kroppen. Sedan mals askan ner till ett fint stoft. Stoftet läggs sedan i en urna. Urnan med aska kan förvaras upp till ett år i väntan på gravsättning eller spridning av askan.
Efter kremeringen finns det flera olika alternativ vad man kan göra med urnan och askan: